lördag 5 april 2014

Nej...

Vaknar till vid fem av att lilleman kommer uppkrypande, mysigt.
Sen börjar det, hans lilla kropp börjar rycka. Han vänder på sig borrar in sig i min famn, kroppen rister igen. Han drar i min arm så att jag ska hålla om honom hårdare, han vill hålla handen och vill inget hellre än att somna vidare. Jag vet inte hur lång tid som går ser inte klockan. Jag väntar ut...
Efter en hel evighet lugnar sig spraket och vi somnar om en liten stund.
Vi vaknar när klockan ringer och jag möts av ett litet ansikte väldigt nära mitt, får en slaskig morgonpuss av en lite påverkad kille.
Åh vad jag skulle vilja att han skulle få slippa detta...
<3 br="">